Hemskt...
I torsdags hände något väldigt hemskt.
Rebecca stod på knäna framför plastbingen som vi har hennes leksaker i. Inte sådär fruktansvärt många leksaker som många andra har, hon har helt enkelt inget så stort behov av leksaker än.
Och så trillade hon rakt fram... slog i munnen i kanten på plastbingen. Jag hörde det, såg det inte ordentligt, men såg att hon satt kvar tyst, så jag tänkte "det var väl inte så farligt". Tre sekunder senare kom det, WAAAAAAAHHH!
Jag sprang fram och tog upp henne, och tittade på henne från sidan. Såg inget, och fem sekunder efter att jag tagit upp henne skrek hon inte alls lika mycket, och jag blev lugnare.
Ayse kom rusande från köket, såg oss båda och skrek ut "SHE'S BLEEDING!", Rebecca blödde alltså från munnen...
Vi torkade av blodet, gick in i badrummet och sköljde henne. Ayse grät och var förtvivlad och jag funderade på att trotsa lagen och köra in till sjukhuset... (fick inte tummarna loss med besiktningen av bilen, så nu är det körförbud).
Tack och lov slutade det blöda efter ungefär en minut, och Rebecca kunde både dricka och äta under kvällen, så det var inget farligt. Men oj oj oj, vad det känns att se sin bebis blöda första gången!
Efter det har hon trillat framlänges en gång också, och landat på ansiktet. Även den gången började hon blöda från munnen, men det är ingen fara... vi håller ögonen extra mycket på henne nu när vi vet att hon kan resa sig upp. Hon reser sig alltså själv och kan stå med stöd. Det är en väldigt spännande tid, men farlig...
Lite annat som händer är att jag har börjat skrapa taket i köket. Så fort det är färdigt och målat blir det en tripp till IKEA, och vi köper hem vårt kompletta kök. Förstås, kakel och annat skit måste också ordnas, inte bara skåp. Men nu har vi i alla fall börjat göra mer än bara jaga prylar på Fyndet på IKEA.
Så fort köket är uppe ska vi ge oss på Rebeccas rum. Planen just nu är att nästintill vaddera alla hårda saker, så hon kan vara i rummet utan att vi behöver oroa oss. Mattor överallt, inga skarpa kanter, så få hårda saker som möjligt... då kan Ayse göra lite saker även när hon är ensam hemma med Rebecca.
Just ja, vi har ju varit i Turkiet en runda också. En vecka... får ta och skriva separat om det, och lägga in lite bilder när jag har hittat kabeln till digitalkameran...
Rebecca stod på knäna framför plastbingen som vi har hennes leksaker i. Inte sådär fruktansvärt många leksaker som många andra har, hon har helt enkelt inget så stort behov av leksaker än.
Och så trillade hon rakt fram... slog i munnen i kanten på plastbingen. Jag hörde det, såg det inte ordentligt, men såg att hon satt kvar tyst, så jag tänkte "det var väl inte så farligt". Tre sekunder senare kom det, WAAAAAAAHHH!
Jag sprang fram och tog upp henne, och tittade på henne från sidan. Såg inget, och fem sekunder efter att jag tagit upp henne skrek hon inte alls lika mycket, och jag blev lugnare.
Ayse kom rusande från köket, såg oss båda och skrek ut "SHE'S BLEEDING!", Rebecca blödde alltså från munnen...
Vi torkade av blodet, gick in i badrummet och sköljde henne. Ayse grät och var förtvivlad och jag funderade på att trotsa lagen och köra in till sjukhuset... (fick inte tummarna loss med besiktningen av bilen, så nu är det körförbud).
Tack och lov slutade det blöda efter ungefär en minut, och Rebecca kunde både dricka och äta under kvällen, så det var inget farligt. Men oj oj oj, vad det känns att se sin bebis blöda första gången!
Efter det har hon trillat framlänges en gång också, och landat på ansiktet. Även den gången började hon blöda från munnen, men det är ingen fara... vi håller ögonen extra mycket på henne nu när vi vet att hon kan resa sig upp. Hon reser sig alltså själv och kan stå med stöd. Det är en väldigt spännande tid, men farlig...
Lite annat som händer är att jag har börjat skrapa taket i köket. Så fort det är färdigt och målat blir det en tripp till IKEA, och vi köper hem vårt kompletta kök. Förstås, kakel och annat skit måste också ordnas, inte bara skåp. Men nu har vi i alla fall börjat göra mer än bara jaga prylar på Fyndet på IKEA.
Så fort köket är uppe ska vi ge oss på Rebeccas rum. Planen just nu är att nästintill vaddera alla hårda saker, så hon kan vara i rummet utan att vi behöver oroa oss. Mattor överallt, inga skarpa kanter, så få hårda saker som möjligt... då kan Ayse göra lite saker även när hon är ensam hemma med Rebecca.
Just ja, vi har ju varit i Turkiet en runda också. En vecka... får ta och skriva separat om det, och lägga in lite bilder när jag har hittat kabeln till digitalkameran...
Kommentarer
Postat av: Thomas Tvivlaren
Klart man blir berörd men sak att tänka när barn ramlar och har sig är att det i regel är ett gott tecken när de gråter. Det är när de är tysta som man kan befara hjärnskakning och liknande.
Trackback
