pappatankar

Lite tid har gått, och vi har hunnit samla oss lite. Vi har inte kommit in i rollerna än, och det kommer att ta lite tid.

I går blev jag först skräckslagen när jag såg min dotters hjässa sticka ut... sen panikslagen när hon kom ut så fort efter den sista krystningen, när väl halva huvudet var ute tog det bara några sekunder innan barnet låg på Damens mage. Och så blev jag lamslagen när jag såg hur lila hon var, men hämtade mig snabbt. Jag vet ju att det är helt normalt och att färgen blir rätt väldigt snart efteråt.

Damen ville komma hem i natt, och det gick de med på efter att barnläkaren hade undersökt flickan. Tyvärr tog det två timmar innan läkaren kunde komma, men sen satte vi oss i bilen. Hemfärden var helt odramatisk, även om jag var så trött vid tvåtiden på natten att jag hade svårt att koncentrera mig. Självklart körde jag väldigt försiktigt.

I natt har vi blivit väckta några gånger av vår lilla flicka. Jag har bytt blöja på henne tre-fyra gånger, och jag säger som min svåger: "Ur en sån söt liten sak borde det inte komma bajs, det borde komma hallon!" Tack och lov luktar det inget än, men det kommer igång senare.
I dag har bara mamma varit på besök. Det har blivit ett antal telefonsamtal till släktingar och vänner, men förutom det har vi tagit det väldigt lugnt.

Damens mamma är ju här nu, och stannar i två veckor till. För att ge stöd och hjälpa till, och det uppskattar vi väldigt.