pappatankar

Så... tummarna loss lite grann nu.

Som sagt, det här med att vänta barn är för mannen väldigt mycket att VÄNTA. Så det har inte hänt sådär dramatiskt mycket för min del.

Frun däremot har börjat bli riktigt stor. Det tar henne en minut att resa sig från sängen, en halv minut att rulla runt från ena sidan till andra.
Jag vill hjälpa henne, men kan förstås inte alltid. Jag jobbar och är hemifrån mycket. I morse körde jag hemifrån halv sex och kom hem kvart i sju på kvällen.

Rebecca (bebben) har börjat sparka väldigt kraftigt och ställer till med en hel del problem för Frun. Hon har väldigt ont ibland, och härom dagen kom en del förvärkar som inte var att leka med.

Och vad gör då Frun? Jo, hon vilar förstås. Men så fort det gått över städar hon, diskar, bäddar, handlar och lagar mat. Och när vi sitter ner för att äta vill hon att jag ska säga till henne om det är något som saknas, och absolut inte resa mig och hämta det själv. Dessutom går hon i skolan för att lära sig svenska. På under fyra månader har hon en god chans att bli helt färdig med SFI, dvs innan Rebecca kommer till världen. Hon ger sig inte.

Lovar att uppdatera mer frekvent när det händer lite mer saker.